År 2025 går kryptobranschen in i en ny fas med ökat intresse från stora företag. Efter flera år av försiktighet börjar nu stora aktörer investera betydande kapital i digitala tillgångar.
Men varför har de nu valt att satsa på en bransch som de tidigare undvek? BeInCrypto har pratat med Aishwary Gupta, global chef för Payments och Real-World Assets på Polygon Labs, för att förstå förändringen. Gupta förklarar varför institutionella pengar nu dominerar marknaden och vad detta betyder.
Institutioner dominerar nu inflöden till krypto: Därför
Gupta säger att institutioner nu står för ungefär 95 % av inflödena till krypto. Samtidigt ligger privatpersoners andel på cirka 5–6 %. Det är en förändring från tidigare år då privatpersoner drev marknaden via hajp och spekulation, men nu formar strukturerad finans marknaden mer och mer.
Stora kapitalförvaltare som BlackRock, Apollo och Hamilton Lane satsar nu cirka 1–2 % av sina portföljer i krypto. De lanserar ETF:er och testar tokeniserade investeringsprodukter på blockkedjan.
Gupta menar att förändringen inte handlar om Wall Streets inställning, utan om att infrastrukturen nu gör institutionell handel möjlig. Han nämner Polygon som exempel:
“Samarbeten med JPMorgan för en live DeFi-affär under Singapores centralbank, Ondo för tokeniserade statsobligationer och AMINA Bank för reglerad staking visar att DeFi-teknologi kan driva global finans. Skalbarhet och låga transaktionskostnader gör att traditionell finans kan använda publika blockkedjor. Institutioner behöver inte längre testa i sandlådor utan kan göra transaktioner på ett beprövat, Ethereum-kompatibelt nätverk som godkänns av revisorer och myndigheter.”
Gupta säger att institutioner nu kommer in på kryptomarknaden från två håll. Dels för att hitta avkastning och diversifiera, dels för att bli mer effektiva. Den första vågen fokuserade på avkastning i USD genom produkter som tokeniserade statsobligationer och bankstyrd staking. Det skapade ramar som känns trygga för deras avkastning.
Den andra vågen drivs av att blockchain kan göra hanteringen effektivare. Snabbare avveckling, delad likviditet och programmerbara tillgångar lockar nu stora banker och fintechbolag att testa tokeniserade fondstrukturer och överföringar på kedjan.
Privatpersoner drar sig tillbaka och väcker frågor om kryptons framtid medan institutioner tar ledningen
Gupta förklarar också varför privatpersonerna lämnar marknaden. Han säger att de flesta småsparare försvann på grund av förluster kring spekulativa meme-coins och orealistiska vinstförväntningar. Förlorat förtroende tvingar många att stå vid sidan av. Men han tror inte att detta är en permanent förändring.
”Mycket mer strukturerade och reglerade produkter kan vinna tillbaka deras förtroende så att de kommer tillbaka till marknaden,” säger Gupta till BeInCrypto.
Samtidigt finns en oro att institutionell närvaro kan utarma kryptos idé om decentralisering. Gupta menar att mognad och decentralisering kan samexistera så länge allmänna, öppna nätverk ligger till grund.
Enligt honom hotar bara brist på öppenhet decentraliseringen, inte nya deltagare.
“Om man bygger på publika plattformar istället för bakom stängda dörrar, leder institutionella investeringar inte till centralisering utan stärker legitimiteten. Traditionell finans tar inte över krypto — de går in på kedjan. Det är inte en övertagning utan snarare en sammanslagning: samma kedjor för DeFi och NFT:er används även för statsobligationer, ETF:er och institutionell staking,” beskriver han.
När han får frågan om institutionell dominans kan bromsa innovation eftersom fokus hamnar mer på efterlevnad än på att testa nytt, erkänner Gupta att det finns en motsättning. Ändå tror han att det på sikt kan gynna sektorn.
”Tänket ‘rör dig snabbt och förstör saker’ skapade innovation, men också stora förluster och ökad reglering. Institutioner rör sig långsamt och lägger stor vikt vid efterlevnad, och det kan ibland hämma kreativiteten. Men om man gör rätt behöver det inte döda innovationen. Det kan istället driva den framåt eftersom utvecklare då måste tänka på regelverk redan från början. Framstegen går långsammare men blir starkare och mer hållbara,” säger Gupta.
Vad händer härnäst när institutioner ökar sin närvaro inom krypto
Framöver tror Gupta att ökat institutionellt deltagande inte ska ses som att Wall Street tar över krypto utan snarare att de blir en del av ett sammansatt ekosystem.
“Marknaden har nu institutionell likviditet som rör sig långsammare, ger avkastning och har mer riskkontroll. Privatpersoners spekulation och FOMO dominerar inte längre, som på centraliserade börser år 2017. Det är mindre känslostyrd handel. Volatiliteten minskar när kapitalet går från spekulation till långsiktig avkastning. Synen på krypto ändras — nu ses det mer som finansiell infrastruktur än bara en tillgång,” säger han.
Han tror på stark tillväxt inom tokenisering av tillgångar från verkliga världen (RWA) och gradvis stabilare marknad när handeln blir mer disciplinerad och mindre spekulativ. Gupta ser också att mer regelverk integreras när traditionella aktörer fortsätter att ta fram strategier för blockkedjan.
Gupta förväntar sig fortsatt ökning av institutionell staking och nätverk för avkastning eftersom reglerade företag letar efter sätt att delta lagligt i on-chain avkastning. Samtidigt tror han att interoperabilitet får större fokus, och att verktyg på publika kedjor som gör det smidigt att flytta tillgångar mellan olika rollup-lösningar blir viktigare när institutionerna skalar upp sin aktivitet.
